Okej, jag har då tagit studenten. Tjoho för mig. Fast helt ärligt, så kändes studenten ganska så överkskattad för min del. Ingen av mina kompisar ville dyka upp, förrutom min trogna vapendragare Terese. Kvällen sög faktiskt riktigt mycket. Men något som stöde mig mycket var att vissa av mina såkallade vänner inte ens kunde ringa och säga grattis eller något. Fast jag antar att man kanske lätt glömmer bort mig.

Fast jag kan dock medge att förmiddagen och fram till sådär fem var hyffst trevlig. Men så tog det banne mig jävlar i tvärstopp. Jag fick iallafall en dator i studenpresent och det var ju faktiskt ganska så lyckat. Sen blev det lite fina glass och jag är riktigt peppad på att flytta hemifrån.

Sen det här med studenten gör bara att man känner en massa ångest. Nu startar det riktiga livet, nu får man fan ta tag i sitt liv. Och det skrämmer mig lite. Kommer jag stå på JYSK om 2 år och fortfarande försöka sälja en plus b10 eller en fin garderob. Skrämmande tanke. Det värsta är att med mina betyg kommer jag inte långt.

Jaha, eftersom studenten inte var speciellt rolig så finns det inte så mycket mer att berätta om det.

Puss