Grejen är inte att jag inte står för det jag gjort.
Mycket möjligt att något råkat slippa ut som inte skulle göra det.
Jag har inte sagt att jag inte står för det.

Det är inte som om jag vill radera er.
Verkligen inte eftersom ni är allt för mig.
Men jag försöker bara göra det lättare för mig själv, så att jag inte ska gräva ner mig själv.
Jag vet att jag gjort fel och det står jag visst för.

Men jag tycker inte man skickar ett sms.
Jag vet inte riktigt vad ni vill att jag ska säga?
Jag ber om ursäkt om jag sårat er genom att säga något som jag inte borde.
Vilket jag inte ens vet vad det är jag har sagt.
Men det lär jag väl få veta idag.
Det var inte riktigt min mening.

Det är inte precis så att ni slutar betyda något för mig.
För jag älskar er, och man slutar inte älska någon över en natt.

Att jag vill flytta hem har också mycket med att göra att jag inte har några vänner här länge om ni
vänder ryggen och går. Och hur mycket jag än gillar att vara ensam, så drar jag gränsen någonstans.

Jag önskar att det inte var såhär.
För ni är allt.
Men det finns inte mycket jag kan säga och jag är ledsen.