You will never be alone

2010-06-01 @ 17:59:58
Tjenixen. Emma som skriver just nu. Kimpas syster.
Min kära syster är ytterst dålig på att uppdatera (som om jag själv är så mycket bättre?). Så jag tänkte skriva några rader, mestadels för jag känner mig oerhört poetisk och känslomässigt störd idag. Jag vet att både jag och min älskade finaste underbaraste syster går igenom en period i livet som för många andra är väldigt svår att förstå. Men Kim, du är mitt allt, och jag kommer alltid att ställa upp för dig. Precis som du alltid har gjort för mig. Jag vet att varje gång jag var ledsen, hade jag alltid en famn att luta mig mot, din din din, i alla lägen har det alltid varit så för oss. Så många nätter jag spenderade i din säng, för jag var mörkrädd, för jag var ledsen, för killen hade svikit, för jag kände mig ensam. Du har alltid varit den som stöttade mig i alla lägen. Jag saknar det något oerhört mycket. Jag saknar att ha dig nära. Göteborg och Åhus är ett för långt avstånd för två själsfränder som oss. Det känns som du befinner dig på andra sidan jorden, jag känner mig tom..
Och du vet, jag behöver dig verkligen just nu.

Så många minnen vi delar, det skulle ta tre tusen år att räkna upp dem. Jag skriker efter din närhet, älskade syster.

Jag hade kunnat skriva i flera timmar om hur mycket jag saknar dig, älskar dig och behöver dig. Men jag vet att du förstår, och det räcker för mig.

 

/ Emsi


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0